Sista rycket

Det känns inte klokt men nu närmar det sig verkligen. Idag var dagen för att få lägenheten och packningen klar inför avfärden på söndag. Ofattbart att jag har så mycket prylar. Så fort jag klarat av en hög/hylla eller dyl så vänder man sig om och hittar en ny hög innehållandes typ en pocketbok, några pennor, ett paket halstabletter och något annat irrigt och så ska nya beslut fattas om var dessa prylar ska hamna. Och när det är klart kommer posten med nya viktiga papper och tidningar och så har det hållit på i vad som känts som en evighet. Mitt projekt att slänga merparten av mina tillhörigheter stötte på patrull också sen jag sabbat sopnedkastet i hustet genom att trycka ner en massa saker som väl i ärlighetens namn inte borde har kastats där. Vilket damen i kundtjänsten hos min hyresvärld också påpekade när jag ringde och berättade vad som hänt och bad dem komma och ordna detta (eftersom jag hade typ 30 kassar till som jag ville slänga). Att jag tillkännagav att det var jag själv som förorsakat stoppet beror bara på att det var lätt att spåra det till mig.

Att jag nu ligger så bra till som jag gör beror i sin helhet på att min underbara vännina Karin tillbringat eftermiddagen men att styra upp min packning, min lägenheten och mig och samtidigt städa. Vilken vän!