Johanna kan vara hur mycket moraltant som helst och tjata om alkoholens skadevärkningar men i mitt fall är den lösning på mycket. Testa och flytta utomlands Johanna så får du se. Efter några glas vin igår kom jag loss med engelskan och hade hur trevligt som helst med mina stiffa kollegor (som blev betydligt mer avslappnade i takt med att vinflaskorna avverkades). Katia berättade om sina äventyr på den engelska datingmarknaden och jag blev uppdaterad på avdelningsskvaller. Ja ni fattar, jag hade kul helt enkelt och det hade de andra också. Ska inte sticka under stol med att gårdagens alkoholkunsumtion har resulterat i huvudvärk idag men det tar jag gärna för att ha fått känna mig som en i gänget några timmar. Hurra för spriten!
Om en halvtimme drar jag till Amsterdam för Learning Meeting. Ska försöka komma ifrån och blogga (Axel tycker att jag sviker mina läsare annars, det vet jag) men kan inte lova att jag lyckas. På fredag kommer Anna hit, tjoho! Vi ska äta gott, shoppa och roa oss kungligt på alla sätt och vis!
onsdag 5 september 2007
Hej då drinkar för Katia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Enligt bloggtoppen går det in drygt trettio personer varje dag och läser din blogg. Det beror nog på att du varit så flitig! Och ja, jag tycker att du ska fortsätta så!
Axel, jag måste också passa på att fråga dig som ändå måste anses som en guru inom blogg och "moderna IT-lösningar" - vad är grejen med facebook?? Jag ska inte sticka under stol med att jag är är lite efter och inte ens har fått min MP3-spelare att funka, men det lilla jag varit inne på Facebook var en stor besvikelse. Visst, jag kunde gå in på "Alex" och se att han hade 91 kompisar och att flertalet av dem kom från Mats Bromma-gäng och för några av dem kunde jag se ett foto(men antingen känner jag dem och vet hur de ser ut eller så känner jag dem inte och är helt oinresserad av hur de ser ut). Jag kunde också se lite statistik över hur många procent av Alex kompisar som t ex läste på KTH. Helt ointressant. Mats, som fått för sig att "alla pratar om face book och det är nåt jättekul" uppmanade mig att söka på personer. Jag sökte på en del avlägsna personer, företrädelsevis gamla ex och gymnasiekompisar samt utlandskompisar, men fick inga träffar. Tillhör jag fel generation? (Alex med 91 kompisar är t o m yngre än du Axel). Det är klart jag kan gå in och kolla på någon som också heter Fanny och bor någonannanstans i världen och kolla hur många kompisar hon har och hur de ser ut, men...kul? Nä, jag har säkert missat något väsentligt. hjälp mig Axel - vad är grejen?
Jag är en av de 30 varje dag och det är en av dagens höjdpunkter att läsa om dina senaste äventyr, så våga inte låta bli att blogga bara för att du åker över kanalen! Jag glädjer mig annars åt att höra åtminstone spår av optimism i din rapportering. Du verkar kunna hitta små guldkorn i den nya tillvaron, som att sitta på bussens övre däck och spana på folk. Det känns faktiskt nästan som ett genombrott.
Att alkohol förhöjer utlandsvistelsen är en gammal sanning! Många öl i biergarten eller drinkar i baren gör susen för ens självfötroende att prata på främmande språk och kan t o m få en att känna sig lite rolig och lite avslappnad. Dessutom tycker jag att din lägenhet verkar riktigt flott och blir riktigt sugen på att testa Emmas rum (och se om jag kan få ner kläderna i byrån ha ha ;-) ). Kram kram
Laat een reactie achter = lamna en kommentar pa hollandska. Fantastiskt pa sitt satt att datorn kannar av var man ar och alla rubriker kommer upp pa det lokala spraket. Men ganska jobbigt ocksa.
Vantar med spanning pa vad Axel ska svara ang Facebook. Bra fraga Fanny!
Hej Fritjen! Jag tillhör din fanclub men det vet du ju redan! Idag har jag och Hanna varit och firat Blenda som fyller 8 år. Vi har som tradition att gå och fika och fira Blenda eftersom hon varit hos David varje födelsedag sedan hon fyllde 3. Vi går på lite olika ställen och Blenda får välja vad och hur mycket hon vill !! Idag var hon relativt modest och beställde bara in en morotskaka och en gigantisk chokladboll (som mamma tryckte i sig det mesta av). Det är en mysig tradition som jag hoppas kommer att fortleva även när hon blir äldre .... fast då kanske hon bara beställer in en morot! Blenda är ju nästan en tweenie och det märks. Mobiltelefon, High School Musical fan, Stardoll.com, shopping, borsta håret länge och lägga luggen i ruskig snedbena längs med ena örat (som mamma hatar), samla på väskor, samlar på Bratz (har 59 st).... Ja, jag har lyckats skapa ett riktigt litet Östermalmsmonster !!! Men hon är bra och gullig. Min mission är faktiskt att göra henne tuff. Jag pratar mycket om att våga vara sig själv, våga stå upp för sina åsikter, tro på sig själv, bli en självständig tjej etc etc. Mitt nya jobb inspirerar och jag tar hem brochyrer som "kvinna i karriären" etc. Dvs jag försöker få henne att INTE bli som jag!!! Du måste få träffa henne - du kanske kan bli hennes mentor!! Ha det underbart i Amsterdam!! Kram kram
Heja Blenda!!! Och grattis pa fodelsedagen!!!
Hej Fanny!
Jag hade helt missat din fråga och frida uppmärksammade mig på det. Jag gissar att du idag, en vecka senare, kanske lärt dig att uppskatta facebook lite mer. Om inte så kan jag försöka förklara.
Vitsen med facebook är att så många av ens nära vänner som möjligt är med. Om man är ensam om att vara där är det värdelöst. Det roliga kommer när tillräckligt många hoppat på det hela. Framförallt handlar det om att man kan tjuvkika på andras fotoalbum och hålla reda på vad kompisarna har för sig helt enkelt. Man kan ta ner massvis med applikationer där man kan jämföra sig med sina vänner på massa olika sätt. Bäst av allt är kanske om man ska ha ett litet event. T ex ska jag spela skivor på Indigo 21/9. Då skapar jag ett sånt event i facebook och skickar det till alla mina vänner. Sen går folk in och klickar på om dom tänker komma eller ej, lägger kommentarer etc.
Det blir helt enkelt så kul som man gör det!
Appropå Facebook så måste jag tillägga att det är lite läskigt också. Hade lagt upp en sida och dag 1 lyckades jag bli kompis med Anders Sjöman, som hittade mig. Så långt allting lugnt och fint.
Dag 2 (!) fick jag en förfrågan från en Linnea om vi skulle bli kompisar. Detta med frågan "du har inte så stor bild, men var inte du också i Eastbourne 1986?" ....
Visst stämde det och Linnea blev min kompis nr 2 på Facebook. Det var alltså 20 år sen och vi höll inte kontakt mer än max 2 år efter vi kommit hem.
Jag blev mest förvånad/imponerad över att hon lyckades hitta mig.
Söker hon upp alla sina språkrese-kompisar för 20 år sen eller ska jag känna mig utvald?
Hur som helst så ska man nog vara beredd på att alla kan hitta en. Men det kan ju vara rätt kul också!!
Go, Fanny, Go!
:-)
/Martin
Skicka en kommentar