Palmbäckarna åkte hem mycket tidigt i morse, de smög iväg innan jag hade vaknat. Verkligen hur kul som helst att ha dem här. Mange är min bästa jobbarkompis någonsin och det var härligt att inse att vi forfarande är nära kompisar trots att vi bor i olika länder och inte ses så ofta.
Magnus blev verkligen biten, haha, av 1 000 bitars pusslet som ligger på mitt soffbord. I går kväll när vi kom hem från restaurangen, Imli (indiskt i tapas format - ok men inget märkvärdigt) la vi pussel i nästan två timmar. Under i princip total tystnad. Mange var verkligen svinbra så jag försökte se och lära. Och lägga en bit här och en där. Vore stiligt om pusslet kunde vara klart när Axel kommer på fredag men jag måste nog ta ledigt från jobbet om det ska ske. Kanske ingen dum ide när jag tänker på det, jag har ju ett par semesterdagar att ta ut...
Dagen har jag tillbringat i Harry Potter-land. Nu har jag läst ut sista delen och som alltid har jag lipat mängder på slutet. J.K. Rowling håller stilen och extra kul att läsa boken när jag är här med tanke på att mycket utspelar sig i London.
2 kommentarer:
Låter nästan som att den där Mange är en "old-timer"... sjukt mossig
//Vaktis
Hej! För första gången inne på din blogg...så ser jag en person i soffan som jag tycker mig känna igen. Fast jag tror att det är en Håkan Palmbäck... relaited to your Palmbäck maybee?
Skicka en kommentar